Äntligen hemma igen! Eller har rättare sagt varit hemma i snart en vecka. Har nog aldrig varit så glad över att få se mina föräldrar, åka i vår bil hem för att komma hem till vårt hus. Blev så löjligt glad över att se det gula stenhuset med vita knutar och trädgården med allt som slått ut och växt så mycket de senaste två och en halv veckorna. Det hinner ändras mycket på kort tid, bara för att man lämnar hemmet står inte tiden stilla.
Den bästa överraskningen mötte jag när jag klev ur bilen. Innan på dagen hade de varit och hämtat en ny bil som nu väntade på uppfarten, en liten silvrig opel som går helt suveränt bra!
Jag hann knappt komma in och öppna resväskan förrens mormor och morfar kom på besök. Sen när de hade åkt blev de på med bikinin och lägga sig på en luftmadrass i poolen där jag råkade somna lite...

Resan var verkligen helt fantastisk, på så många sätt. Det är en resa jag aldrig kommer att glömma. Vi fick vara med om så mycket och se så mycket. Sånt som man inte hade fått se om man var på en "vanlig" semester.
Det har blivit många skratt, sena kvällar, tidiga morgnar och mycket packande. Och så klart mycket engelska.
Jag tänker inte skriva mer än så för det hade inte varit särskilt kul att läsa, och sen orkar jag inte riktigt det heller. Men bjuder på en bild från vår första hostfamilj, ska bara tillägga att sonen ser myyyycket bättre ut i verkligheten och var väldigt trevlig!

Då var även denna vecka igång, skönt faktist! Den där vanliga vardagsrytmen som man faller in i är ganska okej ändå, eller på sommaren är den. När det är ljust längre och man har ork kvar att göra saker på kvällarna och umgås. Tv:n spelar en mindre roll i vardagen och man vill vara ute så mycket som möjligt för att ta tillvara på den lilla sol vi får.

Oftast tar livet vändningar, eller andra vägar kan man också kalla det. Näst intill alla gånger är man inte beredd och det kan vara både positivt och negativt. Det beror vad som händer.