Egentligen finns det massor av saker som jag skulle vilja skriva om här. Men jag vill inte att det ska såra någon, jag vill heller inte känna att jag ångrar mig över ett blogginlägg. För livet kan snabbt ändras på en halv millisekund.

Jag är glad, riktigt glad. För egentligen är mitt liv mer än okej bra nu. För jag blir lika glad varje gång jag får ett sms, ett litet sms från en person som betyder ganska så mycket för mig just nu. Och det är egentligen helt sjukt, att ett ynka sms kan göra så stor skillnad. Samtidigt som jag blir jätteglad så blir jag väldigt osäker på mig själv. Vågar jag, vågar jag ta steget och chansa. Är jag redo, är jag tillräckligt säker på mig själv för detta? Just nu känner jag bara skit samma. Vågar jag inte nu när ska jag då våga? Jag kan inte leva i min bubbla för alltid. Även om den känns väldigt säker. Jag har bestämt mig, och jag ska banne mig våga. För det som inte dödar, härdar. Och det är aldrig fel att härdas!

Jag saknar mina vänner uppe i Tvååker jättemycket. För idag är det exakt en månad kvar tills vi träffas nästa gång. Och det känns hemskt att tänka så, jag får fullt med tårar i ögonen! När jag saknar dem alldeles för mycket så tittar jag på bilder som vi tagit, och så ligger jag där och ler för mig själv och tänker så roligt vi har tillsammans, haha vi är ju galna osv. För tillsammans är vi oslagbara. Oavsett hur galna vi än är så är jag glada att vi är de, för vi har så galet kul tillsammans!